Tillbaka till folkhemmet med hjälp av vårdrobotar
Delar av hälso- och sjukvården har sålts ut till privata företag. Samtidigt har man lämnat förorterna tillsammans med lands- och glesbygden som om vore de ett sjunkande skepp. Elin Bäckström menar att i väntan på de omfattande omstruktureringar av sjukvården som krävs för att vården i Sverige ska bli mer jämlik, bör politikerna satsa på statligt finansierade vårdrobotar.
På Instagramkontot Stockholms sjukvårdsuppror samlar initiativtagarna bakom kontot in anonyma vittnesmål från sjukvårdspersonal i Region Stockholm.
I ett av vittnesmålen berättar en undersköterska: “…När jag och ansvarig sjuksköterska går igenom listan av våra patienter upptäcker vi att en äldre patient, som kommit in föregående natt, inte hade blivit påtittad sedan 11.00 på förmiddagen, nu var klockan 22.00 på kvällen. Under hela denna tid har den äldre sjuke patienten legat i ett bås utan tillsyn, vad som helst hade kunnat hända utan att någon hade märkt det…. Anledningen till att ingen hade kollat till patienten var på grund av ett högt patienttryck och en underbemannad personalstyrka…”.
I en radiosändning från 1928 pratar Per Albin Hansson om folkhemmet. Idén om folkhemmet är otroligt fint och bygger på att samhället ska vara ett hem för alla. Ett gemensamt system som går att lita på, som finns där för dig i alla lägen. Som när du bli sjuk. För i folkhemmet finns ett sjukvårdssystem som är solidariskt och jämlikt.
Nästan hundra år efter Per Albin Hansson lever vi i en annan verklighet, med minskad solidaritet och jämlikhet – och ett sjukvårdssystem som havererat.
Sen Alliansens införande etableringsfriheten har det möjliggjort för privata vårdföretag att placera sig där de behagar istället för att placera sig där behoven är som störst. Du hittar inte flest vårdcentraler i de områdena där flest drabbas av diabetes, depression och cancer, istället hittar du flest vårdcentraler i de områdena där människorna mår som bäst. Vården har blivit alltmer ojämlik och vårdföretagarnas ägare har blivit alltmer rika.
Vi har ett sjukvårdssystem som enligt lag ska styras efter behov men som i praktiken styrs av vinstintresse. Statistik från SCB från 2021 visar att hälsoklyftorna mellan olika samhällsgrupper i Sverige ökar. Bland de rika har medellivslängden ökat, medan folk från socioekonomisk svagare områden dör allt tidigare. Per Albin Hansson hade vänt sig i sin grav.
Förra året skrev Magnus Isacson, läkare och ordförande i svensk förening för allmänmedicin en debattartikel i Expressen där han förklarar varför han i protest slutar som läkare på Tensta vårdcentral. Han riktar skarp kritik till det moderatledda Region Stockholm som han menar hellre lägger pengar på nya vårdval, nätläkare och närakuter, vilket dränerar vårdcentralerna på pengar.
Den fria etableringen har lett till enorma svårigheter att anställa vårdpersonal i de socioekonomiskt svagare områden. Vinstföretagen kommer placera sig i ekonomiskt gynnsamma områden där människorna kan betala för sin vård. En vårdcentral i ett välbärgat område kommer inte möta lika många sjuka patienter och brottas inte med ekonomin eftersom patienterna många gånger betalar för sin vård. Det gör arbetsgivaren attraktiv. Konsekvenserna är att det blir svårt att anställa vårdpersonal till förorterna och på lands- och glesbygd. Det gör att vården i landet blir ojämlik.
Jag menar att vi behöver ta bort etableringsfriheten och vårdföretag för att rädda sjukvårdssystemet. Det tar lång tid – särskilt för vissa regioner. Därför måste vi göra något nu och använda oss utav vårdrobotar. Regeringen skulle utifrån behov finansiera vårdrobotar som kan fördelas till mottagningar i våra förorter, på lands- och glesbygd.
Vårdrobotarna kommer inte ersätta vårdpersonalen eller ta några jobb, istället skulle de kunna frisätta tid för vårdpersonalen och minska arbetsbelastningen – och göra arbetsplatsen mer attraktiv för att på sikt kunna rekrytera fler.
Vårdrobotarna skulle kunna göra arbetsuppgifter som att ge medicin, göra provtagningar och föra journalanteckningar över patientens hälsotillstånd – arbetsuppgifter som tar mycket tid men som är möjliga att överföra på robotar med dagens teknologi. De skulle kunna kommunicera med patienten, och patienten skulle kunna kommunicera med vårdroboten.
Arbetsmiljön hade kunnat förbättras med hjälp av vårdrobotar och dessutom gett pengar över för att anställa mer personal. Vårdrobotar tar inte ut någon lön och eftersom de skulle ägas av staten, skulle inköpskostnaden vara så pass låg att även de verksamheterna med sämst ekonomi skulle klara av köpen.
En vårdrobot är heller inte i behov av återhämtning på samma sätt som en människa. Nyttan av vårdrobotar skulle kunna vara minskade vårdköer, patienter som får god vård, och en betydligt mer jämlik sjukvård.
Vårdrobotar som bygger på artificiell intelligens, skulle kunna ha många användningsområden och bli en mer permanent lösning för att skapa en mer jämlik vård i landet. Ett sådant exempel är att med hjälp av bildanalys kunna upptäcka cancer. Enkelt förklarat så tränas en dator till att känna igen och signalera när den upptäcker cancer hos en patient.
Faktum är att artificiell intelligens redan har börjat användas för att spåra vissa cancerformer. I en studie med 9000 cellprover för livmoderhalscancer upptäcktes 91% av de positiva fallen med hjälp av artificiell intelligens, vilket jämfördes med 69% av fallen från läkarna.
Fördelen med statligt finansierade vårdrobotarna är alltså inte bara att man kan skulle kunna lösa bemanningsfrågan, utan även att med hjälp av AI förbättra bedömningar och skapa mer jämlik vård över hela landet.
Det finns även många andra spännande områden där vårdrobotarna skulle kunna göra stor skillnad. Inte minst i det förebyggande folkhälsoarbetet. I de socioekonomiskt svaga områdena där folkhälsan generellt är sämre, skulle vårdrobotarna kunna verka förebyggande genom att motverka ofrivillig ensamhet eller att vara ett verktyg för goda levnadsvanor och motivera hela familjen till fysisk aktivitet.
Jag inledde med ett vittnesmål om en underbemannad personalstyrka och där patienter inte får den vård de förtjänar. Delar av hälso- och sjukvården har sålts ut till kapitalister som i jakten på vinst, övergett förorterna och lands- och glesbygden. Det har skapat ett mer ojämlikt vårdsystem. Vilket är allt annat än Per Albin Hanssons tanke om folkhemmet, ett samhälle som är solidarisk och jämlikt.
Det är med stora reformer som detta sjunkande skepp kan räddas och livbojen ska vara statliga vårdrobotar. Vårdrobotarna kommer inte att ta några jobb utan skulle tvärtom, avlasta befintlig personal och öka attraktiviteten för arbetstagare. Det kommer leda till minskade vårdköer, verka förebyggande för folkhälsan och göra sjukvården mer jämlik över hela landet.
Vi kan inte rädda ett stort sjunkande skepp med enbart en livboj, men det är en bit på vägen mot ett mer jämlikt och solidariskt samhälle, mot ett nytt folkhem.
Text av Elin Bäckström, kommunpolitiker