Facken och de anställda måste involveras för en lyckad klimatomställning
Fackens bidrag till en rättvis klimatomställning är en viktig fråga. Jonathan Herlitz berättar om två fackliga kamper, en i Tyskland och en i Sverige, som visar på vikten av att företag lyssnar på och samarbetar med fackföreningsrörelsen. Utan facken är risken stor att klimatomställningen leder till ökade klyftor och en mer ojämställd värld.
Efter en flera veckor lång maktkamp får Herbert Diess sitta kvar som koncernchef på Volkswagen – men det kom inte utan eftergifter. Han har förlorat både makt och ledningens förtroende – samtidigt som han har retat upp facket rejält.
Anledningen är att han på ett styrelsemöte i september förra året sagt att uppemot 30 000 jobb kan försvinna från Volkswagens fabrik i Wolfsburg i delstaten Niedersachsen. Detta som ett steg i hans moderniseringsprojekt för att skynda på omställningen till elbilar. Det motsvarar runt hälften av jobben på fabriken där man har producerat bilar sedan 1930-talet. Volkswagen är Tysklands viktigaste fordonstillverkare och Wolfsburg klassas som en av världens största bilfabriker med över 60 000 anställda, varav runt 13 000 jobbar i produktionen.
I Tyskland har det under de senaste åren släppts alarmerande rapporter som visar att uppemot hälften av jobben inom fordonsindustrin kan komma att försvinna till 2030. Fordonsindustrin i hela världen genomgår just nu en fundamental strukturomvandling – man vill ställa om från förbränningsmotorer, alltså från bensin och diesel, till elmotorer.
Coronapandemin och skärpta klimatmål har bidragit till att omvandlingen har skyndats på – vilket är bra. Men omvandlingen påverkar också de anställda och arbetskraftens struktur. Elbilar behöver färre komponenter och därför krävs inte lika många arbetare för att montera ihop bilarna. Befintliga jobb kommer att förändras och utvecklas. Vissa jobb kommer att försvinna och nya växa fram.
Varför sa Diess egentligen att 30 000 jobb kan försvinna från Wolfsburgfabriken? Man kan tolka hans utspel som att han är orolig över att Volkswagens omställning till elbilar går för långsamt. Diess både inspireras och hotas av konkurrensen från Elon Musks Tesla som är världsledande på elbilar. Diess vill matcha Teslas produktivitet och också kunna producera en elbil på bara 10 timmar – Volkswagen behöver 30 timmar i sin fabrik i Zwickau. Dessutom bygger Tesla en enorm fabrik i tyska Brandenburg för att förse den europeiska marknaden med elbilar.
Diess oroar sig över läget i Wolfsburg – där man ännu inte producerar elbilar – och menar att dagens jobb säkert kommer att vara färre inom 10–15 år – både i produktionen och i utveckling. Volkswagen är just nu inne i ett viktigt skede där det är livsavgörande att välja rätt väg. Diess skickar ett budskap om att man måste anpassa sig brådskande till framtiden och den ökade konkurrensen från Tesla – annars är det ute med Volkswagen.
Vad gör man som fackförbund efter ett sådant drastiskt uttalande? Jo, först blir man förbannad – sedan går man till handling.
Stämningen på Volkswagen var dålig redan före Diess utspel – leveransproblem och brist på datachip i spåren av pandemin har gjort att man har fått dra ned på produktionen kraftigt. Fackförbundet IG Metalls Daniela Cavallo som sitter med i Volkswagens koncernstyrelse och även är ordförande för företagsrådet – i praktiken Volkswagens fackklubb – beskyllde Diess för att stirra sig blind på neddragningar i stället för att lösa de akuta leveransproblemen.Framför allt av datachip, som har stoppat mer än en fjärdedel av den planerade produktionen i Wolfsburg.
Av de totalt 20 posterna i Volkswagens koncernstyrelse innehar delstaten Niedersachsen två och facket tio. De går gemensamt till motattack och anklagar Diess för provocerande och smaklöst beteende och för att gå bakom styrelsens rygg.
Cavallo menar även att Diess måste bli bättre på att kommunicera, sluta spekulera om neddragningar och i stället fokusera på gemensamma lösningar. Facket och arbetarna är inte emot omställningen – de förstår att Volkswagen måste förändras och ställa om för att klara konkurrensen och minska sin klimatpåverkan. Men enligt Cavallo måste förändringen ske med Volkswagenkultur, vilket innebär att arbetstagarna är involverade i processen. Facket vill inte se några neddragningar av arbetsstyrkan, och enligt Cavallo finns inte en enda anställd för mycket i Wolfsburg. Ett av hennes och företagsrådets krav har varit att elbilar ska tillverkas här, för att säkra jobben.
Efter en flera veckor lång maktkamp med långa förhandlingar under hösten ledde det till slut fram till en kompromiss. Diess får stanna på sin post som koncernchef, men han förlorar makt och får ta ett mindre operativt ansvar över koncernen. Han har också tidigare fått backa från sitt uttalande om att 30 000 jobb kommer att försvinna, i ett försök att reparera den skadade relationen till facket och de anställda.
En annan glädjande nyhet för de anställda är att Volkswagenkoncernen i december 2021 beslöt att investera 21 miljarder euro i elektrifiering och digitalisering av anläggningar i Niedersachsen. Enligt styrelseledamot Stephan Weil säkrar det totalt 130 000 jobb. Dessutom har facket lyckats få till flera stora investeringar i Wolfsburg vilket kommer att säkra jobb för minst ett decennium framåt. De får från och med 2024 en del av tillverkningen av elbilen ID.3 samt tillverkning av den nya elbilsmodellen Trinity, med produktionsstart 2026. Till slut fick Wolfsburg sin elbil, facket kunde andas ut och jobben säkrades! Cavallo är nöjd och säger: ”Volkswagen levererar – och vi kommer att fortsätta omställningen framgångsrikt”.
Omställningen inom fordonsindustrin sker inte bara i Tyskland, utan även på hemmaplan här i Sverige. På Volvos motorfabrik i Skövde har man tillverkat motorer till Volvos bilar sedan 1927. I dag tillverkar man cirka 450 000 motorer per år och i samtliga bilar som rullar ut från monteringsfabriken i Torslanda sitter en förbränningsmotor från Skövde. Under hösten 2019 kom Volvo Cars vd Håkan Samuelsson med ett uttalande som uppfattades som undergången för fabriken:
”Jag tror inte det är någonting som är ett bra alternativ, tyckte han då om en framtida tillverkning av elmotorer i Skövde”.
Facket var tvunget att agera. IF Metalls koncernfack med ordförande Glenn Bergström i spetsen inledde en dialog med företagsledningen för att få dem att tänka om. Facket argumenterade för att de har fabriksytan, utrustningen och kompetensen för att kunna tillverka elmotorer i Skövde samtidigt som de också tryckte på att företaget skulle ta ett samhällsansvar. Det lyckades! Ledningen lyssnade vilket resulterade i ett investeringsbeslut på 700 miljoner för elmotortillverkning med start 2022 och att många jobb säkrades för en lång tid framöver. IF Metalls klubbordförande Marko Borg Peltonen menar att det var en stor facklig seger att få elmotorproduktion till Skövde. Vad hade hänt med jobben i Skövde om inte facket hade agerat? Troligtvis hade fabriken inte funnits kvar om de inte hade fått investeringen.
De två exemplen – Volkswagen och Volvo Cars – illustrerar att facket är en nyckelspelare i omställningen. Så min uppmaning blir därför: involvera facket i diskussionerna kring omställningen tidigt för att hitta goda lösningar som är bra för företaget, klimatet och de anställda.
Det är viktigt att företagen lyssnar och samarbetar med fackföreningsrörelsen – historiskt har det i Sverige varit en avgörande del i att klara strukturomvandlingar framgångsrikt, och kommer säkerligen vara det i framtiden också!
Text av Jonathan Herlitz, ekonom på LO
Bild: Lenny Kuhne / Unsplash